Jag hoppas det går bra för dig, liksom för Mary, Karl Sigfrid och Johnny som är mina tre andra favoritkandidater bland moderaterna i Stockholms län.

Däremot blev jag lite förvånad över att du var enda Sundbybergskandidat; eller är det jag som missat något namn?

1. ”Det finns ingen evidens” – Där säger jag inte emot, jag påpekar bara att det tusental alkoholister, narkomaner och kriminella som idag lever drogfria, borde vara evidens nog – och är så för många socialarbetare som har till uppgift att få dessa att förändra sina liv.

Kommentar:
Det är tyvärr INTE ”evidens nog”. Man måste påvisa att metoden har signifikant bättre resultat än ingen_intervention_alls, om man ska påstå att metoden är evidensbaserad. Så är inte fallet med AA/Tolvstegsprogrammet. Det är snarare tvärt om, om man går på AA:s egna siffror. 5%/år är lika mycket som ingen_intervention_alls (AA triennial membership survey), och då räknas endast de som varit med i AA i mer än en månad…räknar man även med dessa, så ligger AA/tolvstegsprogrammet UNDER ingen_intervention, vilket är liktydigt med att AA/tolvstegsprogrammet är direkt skadligt/farligt om man ser till missbrukspopulationen i sin helhet. Siffrorna är som sagt AA:s egna…

2. ”AA har inte större framgång än att sluta på egen hand” – det här sättet att läsa statistik förutsätter att det är samma människor som statistiken avser, vilket det inte är. Med ditt sätt att utläsa statistiken kan man ju också säga att polisens nykterhetskontroller inte är effektiva – det är ändå ett så stort antal förare som väljer att inte köra med alkohol i kroppen.
Är det tio som slutar på egen hand, så fördubblas alltså antalet om det är ytterligare tio som slutar genom AA. För mig, och för det tio som lyckas sluta, är det en betydande framgång som inte kan marginaliseras.

Kommentar:
Här har AL helt fel. Återigen, metoden måste påvisa evidens för att den fungerar bättre (statistiskt) än ingen_intervention_alls om den ska anses ha någon effekt. Dvs, om någon får för sig att bota, låt säga influensa med magiska formler, så måste denne kunna påvisa att magin fungerar bättre än ingen_intervention_alls. Risken är annars att ”magin” får credden av något som skulle inträffat i alla fall. AL visar således här prov på ett allt för vanligt missförstånd bland de som inte har bekvämat sig med att gå en grundkurs i elementär statistik/vetenskapsteori. Gör det i stället för att sprida farlig dessinformation på nätet.

3. ”Det är AA:s uppfattning att det är en sjukdom” – Alkoholism klassificeras enligt WHO som en sjukdom. Men många diskuterar ännu om det verkligen är en sjukdom, man väljer ju själv att dricka… Man kan ställa sig frågan; är t.ex. laktosintolerans eller celiaki en sjukdom? Vi känner till symtomen och tillfriskningen och vi vet att överbelastar vi organismen med laktos (laktosintolerans) eller till exempel med vetemjöl (celiaki) stiger symtomen upp till ytan och sjukdomen ”vaknar till liv”. Alla människor lider inte av dessa som sjukdom klassificerade sjukdomar och kan obekymrat njuta av produkter vilka ger symtom för dem som lider av dessa sjukdomar. När vi granskar om alkoholism är en sjukdom och om en del människor har annorlunda möjligheter att inta alkohol utan att insjukna än andra människor, bör vi granska vad kemiskt beroende är.
Alkoholism, narkomani, blandanvändning och andra till kemiska ämnen hörande beroenden klassificeras nuförtiden som kroniska hjärnsjukdomar. För att definiera beroendet finns till exempel WHO:s ICD-10 diagnossystem, beroendesyndromets diagnostik.
Begreppet alkoholism skapades för övrigt av den svenske läkaren Magnus Huss redan 1849 och är att se som en saklig term för att karaktärisera ett alkoholberoende. Ett beroende som sakta men säkert gör att individen går emot sina egna värderingar och skadar sig och andra med sitt beteende.
Den förste som på allvar definierade alkoholismen som en sjukdom, var den amerikanske läkaren Jellinek på 1940-talet.

Kommentar:
Alkoholmissbruk och andra beroendeliknande tillstånd är förvisso allvarliga sjukdomstillstånd, men det är ingen ”sjukdom” i den mening som AA lägger i begreppet. 1. Tillståndet är INTE kroniskt. 2. Det är INTE progressivt, 3. Det är INTE en ”själslig” sjukdom, och kanske viktigast av allt, 4. Det är INTE en ”fysisk allergi”. Rappakalja, således.
Vad gäller Jellinek, så utgjordes dennes ”studiematerial” av handplockade AA-medlemmar, vilka självfallet rapporterade sina upplevelser enligt indoktrineringen på AA. Ett beställningsjobb således, f.ö. något som samme Jellinek senare generat tog avstånd ifrån….tyvärr lite för sent…skadan var redan skedd.

4. ”AA innehåller en religiös komponent” – Varken kan eller vill säga emot dig. AA har ju sitt ursprung i Oxfordrörelsen, som var en starkt religiös rörelse. Men i dag, och i Sverige, är den biten ganska betydelselös. Det har nog något större betydelse i USA, där varje president som startat ett krig gjort det med Gud vid sin sida.
AA har dock ingen anknytning till någon religion. AA måste fungera såväl för den som har en religion, vilken den vara månde, liksom för den som inte vill ha någon. Tack vare att AA inte är religiöst så fungerar AA i 185 länder.
Alkoholism är själsligt, moraliskt och socialt utarmande och därför behöver man bygga upp sig i ”anden” igen (själslig utveckling). Det är vad AA:s tolvstegsprogram handlar om. AA:s program är andligt i den meningen, men har ingenting med någon religion (troslära) att göra. AA uppmanar medlemmen att söka en tro på en kraft större än han själv, men AA har ingen uppfattning om hur den kraften ser ut. Det är varje AA-medlems privata angelägenhet. För många nykomlingar fungerar AA-gruppen i början som en högre kraft.”

Kommentar:
Det stämmer att ”AA inte har någon anknytning till någon religion”. AA ÄR en religion. Ordet ”GUD” förekommer på över 150 ställen i ”Stora Boken”, och det är samme ”GUD” som är målet för för det sk ”tillfrisknandet”. AL förvanskar såledeles här helt AA:s verkliga budskap när han påstår att ”Gud/Högre makt” INTE är själva poängen med AA:s tolvstegsprogram. Falskt så det stinker…

….men jag är inte förvånad. Akta er för människor som menar sig vara ”andliga” och har ”mött Gud”. Deras relation till sanning, förnuft och vanlig jävla anständighet, verkar vara minst sagt kreativ….om än segt enahanda.

nja, jag tycker nog fortfarande att du missförstår mig. Jag säger inte att 12-stegsprogrammet är dåligt eller att det inte hjälpt någon.

Det jag säger är att det inte är bra, dvs det är inte mer framgångsrikt än andra program (inklusive att sluta på egen hand) och att det inte bör tvingas på folk.

Jag har inga invändningar mot om en socialsekreterare tipsar om AA eller ett 12-stegsprogram som ett av flera alternativ för den som vill ha hjälp med att ta sig ur ett missbruk.

Det jag har invändningar mot är när AA/12-steg erbjuds som enda alternativ eller om det tvingas på folk. Jag har också invändningar mot när det framställs som om det är bättre än andra metoder, eller att man enbart kan lyckas sluta om man överlämnar sig till ”en högre kraft”.

Dessutom ogillar jag att alkoholism betraktas som en sjukdom, även om det är helt i linje med WHO:s definition av vad en sjukdom är. På samma sätt ser jag inte fetma som en sjukdom.

Det innebär inte att jag ser alkoholister eller feta som svaga människor som enbart har sig själva att skylla eftersom de haft otur i gen-lotteriet. Vi bestämmer inte vilka gener vi föds med och en del har lättare att fastna i missbruk, eller att bli överviktiga, eller vad vi nu betraktar som negativa eller positiva egenskaper.

Men, att se alkoholism som en sjukdom menar jag är att slå ifrån sig ansvarsfrågan; att flytta fokus från individens egna ansvar. Den som genetiskt har lättare att bli alkoholist ska givetvis ha så mycket stöd som möjligt men ansvaret ligger alltid på individen och det är först när individen ser det egna ansvaret som hon/han på allvar kan ta kontroll över sitt liv.

Jag tror inte att jag missförstår dig så värst mycket. Du letar efter sprickor i tolvstegsprogrammet. Jag visar upp ett fungerande program.

Jag är den första att hålla med dig när du visar oro för att tolvstegsprogrammet skulle vara det enda som erbjuds.
Men det blir ett typiskt politikerdravel när man genom den oron enbart försöker såga det som finns och fungerar, istället för att lyfta upp andra fungerande exempel.
Jag har sett så otroligt mycket energi läggas ner på pajkastning partier emellan, istället för att man som politiker vågar säga att ”det här vill och kommer jag att göra”.
Du hamnar i samma fälla, och lyckas varken med det ena eller det andra…
Med risk för att hamna i samma gegga känner jag ändå att jag vill bemöta dina påståenden:

1. ”Det finns ingen evidens” – Där säger jag inte emot, jag påpekar bara att det tusental alkoholister, narkomaner och kriminella som idag lever drogfria, borde vara evidens nog – och är så för många socialarbetare som har till uppgift att få dessa att förändra sina liv.

2. ”AA har inte större framgång än att sluta på egen hand” – det här sättet att läsa statistik förutsätter att det är samma människor som statistiken avser, vilket det inte är. Med ditt sätt att utläsa statistiken kan man ju också säga att polisens nykterhetskontroller inte är effektiva – det är ändå ett så stort antal förare som väljer att inte köra med alkohol i kroppen.
Är det tio som slutar på egen hand, så fördubblas alltså antalet om det är ytterligare tio som slutar genom AA. För mig, och för det tio som lyckas sluta, är det en betydande framgång som inte kan marginaliseras.

3. ”Det är AA:s uppfattning att det är en sjukdom” – Alkoholism klassificeras enligt WHO som en sjukdom. Men många diskuterar ännu om det verkligen är en sjukdom, man väljer ju själv att dricka… Man kan ställa sig frågan; är t.ex. laktosintolerans eller celiaki en sjukdom? Vi känner till symtomen och tillfriskningen och vi vet att överbelastar vi organismen med laktos (laktosintolerans) eller till exempel med vetemjöl (celiaki) stiger symtomen upp till ytan och sjukdomen ”vaknar till liv”. Alla människor lider inte av dessa som sjukdom klassificerade sjukdomar och kan obekymrat njuta av produkter vilka ger symtom för dem som lider av dessa sjukdomar. När vi granskar om alkoholism är en sjukdom och om en del människor har annorlunda möjligheter att inta alkohol utan att insjukna än andra människor, bör vi granska vad kemiskt beroende är.
Alkoholism, narkomani, blandanvändning och andra till kemiska ämnen hörande beroenden klassificeras nuförtiden som kroniska hjärnsjukdomar. För att definiera beroendet finns till exempel WHO:s ICD-10 diagnossystem, beroendesyndromets diagnostik.
Begreppet alkoholism skapades för övrigt av den svenske läkaren Magnus Huss redan 1849 och är att se som en saklig term för att karaktärisera ett alkoholberoende. Ett beroende som sakta men säkert gör att individen går emot sina egna värderingar och skadar sig och andra med sitt beteende.
Den förste som på allvar definierade alkoholismen som en sjukdom, var den amerikanske läkaren Jellinek på 1940-talet.

4. ”AA innehåller en religiös komponent” – Varken kan eller vill säga emot dig. AA har ju sitt ursprung i Oxfordrörelsen, som var en starkt religiös rörelse. Men i dag, och i Sverige, är den biten ganska betydelselös. Det har nog något större betydelse i USA, där varje president som startat ett krig gjort det med Gud vid sin sida.
AA har dock ingen anknytning till någon religion. AA måste fungera såväl för den som har en religion, vilken den vara månde, liksom för den som inte vill ha någon. Tack vare att AA inte är religiöst så fungerar AA i 185 länder.
Alkoholism är själsligt, moraliskt och socialt utarmande och därför behöver man bygga upp sig i ”anden” igen (själslig utveckling). Det är vad AA:s tolvstegsprogram handlar om. AA:s program är andligt i den meningen, men har ingenting med någon religion (troslära) att göra. AA uppmanar medlemmen att söka en tro på en kraft större än han själv, men AA har ingen uppfattning om hur den kraften ser ut. Det är varje AA-medlems privata angelägenhet. För många nykomlingar fungerar AA-gruppen i början som en högre kraft.

du missförstår mig. Jag har inga invändningar mot att någon provar ett 12-stegsprogram eller att någon tar hjälp av AA.

Däremot tycker jag att det är viktigt att veta att:

1. det inte finns någon evidens som stöder 12-stegsprogrammet
2. att AA inte har större framgång än andra metoder, däribland ”metoden” att sluta på egen hand
3. att det är AA:s uppfattning att alkoholism är en sjukdom, det är inte fakta
4. att AA innehåller en religiös komponent

Det innebär att kommuner och landsting — som i möjligaste mån bör basera sig på evidens — inte ska förorda AA framför andra metoder. Däremot kan man givetvis erbjuda 12-stegsprogrammet som en av flera metoder i den flora av metoder som finns.

Det som oroar mig är att vi ska få samma utveckling som i Usa, där rattfyllerister döms till AA-behandling och där AA/12-steg fått en upphöjd position som enda eller bästa behandling.

Om någon blir hjälpt av AA; bra! Ju fler som kan bryta sitt missbruk, desto bättre. Men det är inte lösningen på allas problem och det är inte en bättre lösning än andra metoder.

Jag vet inte om du känner till min bakgrund, det känns inte så eftersom du skriver att jag kommer från en familj utan ekonomiska problem och verkar dra alla moderater genom en och samma kam – vilket jag tycker är trist och att göra tillvaron väldigt enkel.

Läs gärna på under fliken I media eller Politik så förstår du att jag vet jag pratar om. Jag har själv bara varit en hårsmån från att själv behöva ge mig upp på Malmskillnadsgatan. Men fick tack och lov hjälp! Och är oerhört tacksam för att jag lever och att jag idag kan jobba för de mest utsatta.